Hackerskolan

Jag vill gärna att mina filmer används i skolan och på fritids, därför har jag satt ihop några förslag på aktiviteter som går att göra i samband med programmen. Eftersom avsnitten ligger runt 2 minuter tror jag att det är bäst att se flera vid ett tillfälle och välja ut lämpliga aktiviteter till.

Vad är ett ”hack”?

Ordet “hacker” kommer från att göra något nytt, som inte finns i instruktionsböcker. Här kommer tips på aktiviteter som har med begreppet hacking att göra.

Ett kort klipp med exempel från MIT, där de första “hacken” gjordes:

Aktivitet: Planera ett “hack” på er skola. Vad skulle gå att hitta på? Tänk på att en viktig regel är att man inte får bryta mot några lagar och ingen får skadas under tiden. 

Ett hack kan också vara att ge en gammal pryl en ny funktion eller utseende. 

Aktivitet: Gör om något i skolan eller hemma. Kanske går det att använda slöjdsalen för lite extra kreativa idéer?

Nuförtiden är det vanligt med begreppet “life hack”. Här är några exempel:

Aktvitet: Lista era egna bästa life hacks. Gör en film med tipsen. 

Vad kan hackas?

Alla enheter och sidor som är uppkopplade mot internet kan hackas, om de inte hålls säkra med hjälp av lösenord och andra typer av spärrar. Det är fler saker än vi kanske tänker på, som är uppkopplade idag.

Läs om de hackade köksmaskinerna: 

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kylskap-skickar-skrappost

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6810363

https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2018-10-08-sakernas-internet-som-sakerhetsrisk.html

Aktvitet: Hitta på en berättelse om någon vardaglig sak som blir hackad. Det kan bli både rysligt läskigt och väldigt komiskt, beroende på vem som hackar och vad som blir hackat. 

Här är en novell som jag har skrivit på twitter, om en hackad Tesla. Den är inte direkt för barn, men kan vara bra inspiration för vuxna.

https://twitter.com/threadreaderapp/status/1191984457605156864?s=20

Att förstå sig på internet

För att kunna tänka kring säkerhet på nätet så är det bra att förstå några grundläggande funktioner om hur internet fungerar. Jag har försökt fånga de viktigaste principerna i serien, men för att få mer kött på benen rekommenderar jag min bok Så funkar internet eller varför inte programmet om internet i serien Programmera mera 2.0?

  • Internet bygger på nummer som gör att enheter och platser hittar rätt. De kallas IP-adresser.
  • När vi skickar meddelanden över nätet, oavsett om det är en google-sökning, ett youtube-klipp, en bild eller ett mail, så delas innehållet upp i IP-paket. De här paketen skickas helt öppet för alla att läsa om de inte krypteras.
  • Alla meddelanden skickas runt på flera olika routrar innan de når fram till rätt plats. Längs vägen kan någon avlyssna eller ladda ner paketen.

Aktivitet: Det finns olika sätt att leka ”internet” för att visa hur det fungerar. I lärarhandledningen till Programmera mera 2.0 har jag gjort ett förslag med kopieringsunderlag att skriva ut.

SKICKA MEDDELANDEN ÖVER INTERNET

Den här övningen kan göras på flera olika sätt, beroende på gruppens förmåga och tillgång till tid och rum.

Syftet är att visa att allt som skickas över internet delas upp i mindre bitar, tar olika vägar och har adresslappar på sig.

Det som ska skickas kan vara en bild eller en text klippta i flera bitar. Välj hur många meddelanden som ska skickas och hur många kuvert de ska delas upp i. Tre kuvert till varje meddelande brukar fungera bra, men det går att variera så att det passar gruppen. Lägg en bit i varje kuvert och skriv URL-adressen och vilken plats i meddelandet biten har. Till exempel:

google.com
Nummer 1 övre vänstra hörnet

EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDE
Placera ut elever med lappar med IP-adresser (kopieringsunderlag 3.1.2) i ena änden av rummet.
• Lägg alla kuvert som ska skickas i en hög, i andra änden av rummet.
• Välj om en elev ska vara DNS, som håller i kopieringsunderlag 3.2.1, eller om DNS-tabellen ska finnas projicerad på duk.
• På given signal springer eleverna och hämtar varsitt kuvert, kollar i DNS-tabellen vilken IP-adress det ska till och springer till rätt destination.
• När alla kuvert har kommit fram, ska de öppnas och pusslas ihop i rätt ordning.

I programmet Programmera mera – Lektionstips är två elever ”hinder” på vägen. De symboliserar dålig mottagning, trasiga kablar elleR överbelastning på grund av mycket trafik. Om routern som har skickat meddelandet inte får en bekräftelse, skickas paketet på nytt.
Eftersom paketen skickas igen, och alltså bara fördröjs, så får hindren bara stoppa paketen i tre sekunder innan de får springa vidare. Det här momentet är valfritt att ta med, men det brukar uppskattas och ge lite extra spänning i uppgiften.

När jag pratar i klasser eller på föreläsningar brukar jag visa paketens färd över routrar genom att skicka pusselbitar genom klassrummet/publiken. Det är en lite lugnare aktivitet om man inte vill ha så mycket spring i klassrummet.